Förutsäga registrerbara skador med SafetyDNA

Utmaning

Alla arbetsrelaterade skador är inte desamma. Ett litet sår som inte kräver mer än desinfektionsmedel och ett bandage och ett stort sår som kräver 50 stygn, senskador och fem dagars vila plus ytterligare en månads begränsat arbete är båda skador. Den förstnämnda klassas dock inte som en arbetsolycka (incident som ska rapporteras in till OSHA, det amerikanska Arbetsmiljöverket) medan den andra skulle göra det.

Enligt uppgifter från USA:s byrå för arbetsstatistik (Bureau of Labor Statistics) var något mer än hälften av de 3,7 miljoner skador och sjukdomsfall som rapporterades in på nationell nivå under 2010 av mer allvarlig karaktär. Med det menas skador eller sjukdomar som innebar en eller flera dagars frånvaro från jobbet, byte av arbetsuppgifter inom företaget eller restriktioner – vanligtvis kallade DART-fallⁱ. Med andra ord, över 50 % av alla skador var tillräckligt allvarliga för att leda till förlorad arbetstid, begränsad förmåga att utföra arbetsuppgifter vid återkomsten och/eller flytt från den ursprungliga befattningen.

Även om det finns många faktorer som bidrar till säkerhetsincidenter är det tydligt att vissa individer är mer benägna att engagera sig i osäkra beteenden med hög risk än andra. Till exempel står 20 % av förarna för nästan 80 % av alla körolyckorⁱⁱ. Detta 80/20-mönster liknar det som finns i andra branscher för negativa beteenden, inklusive säkerhet. Som arbetsgivare är nyckeln att ha ett korrekt sätt att identifiera dessa högriskpersoner tidigt i rekryteringsprocessen, innan de anställs.

Bedömningen SafetyDNA^® utvecklades specifikt för att bedöma en individs sannolikhet för osäkert beteende och förhöjda risker för säkerhetsincidenter. Bedömningen baseras på fyrfaktormodellen SafetyDNA.

Bedömningen, tillsammans med tillhörande Insight Workshop, används främst som ett utvecklingsverktyg för att hjälpa nuvarande medarbetare att få insikt i sina säkerhetsriskfaktorer och på så sätt öka medvetenheten och förändra beteendet. Det kan dock också användas som ett effektivt filter i rekryteringsprocessen för att sålla bort högriskkandidater innan de kommer in i organisationen. Det här dokumentet fokuserar på noggrannheten i bedömningen SafetyDNA för att identifiera individer i denna högriskkategori och inverkan på faktiska säkerhetsresultat.
Som en del av en större studie administrerade vi bedömningen SafetyDNA till en grupp på 796 timanställda från tre olika organisationer. De arbetade med verksamheter som olja och gas, tillverkning av pappersprodukter och tillverkning av byggmaterial. Information inhämtades om antalet säkerhetsincidenter samt allvaret av dessa incidenter under en 36-månadsperiod.

Resultat

Som ett screeningverktyg före anställning ger bedömningen ett slutligt kategoribetyg baserat på en kombination av de tre säkerhetsfaktorerna: i riskzonen, övervaka för efterlevnad och säker.

Av de 796 testade individerna fanns det 179 säkerhetsincidenter. 60 av dessa resulterade i skada och 37 av dessa skador var tillräckligt allvarliga för att betraktas som rapporterbara till Arbetsmiljöverket (OSHA). Figur 1 visar procentandelen av individer i varje riskkategori inom ramen för SafetyDNA som var inblandade i en incident som ledde till en skada. Guldstapeln i figur 1 visar procentandelen för alla skador (både mindre och allvarliga) och den blå stapeln representerar procentandelen inblandade i (allvarliga) skador som är rapporterbara till OSHA. Jämfört med de personer som kategoriseras som säkra skadades individer i gruppen ”I riskzonen” 4 gånger så ofta (4 % jämfört med 16 %) och skadades allvarligt (inrapportering till OSHA) 11 gånger så ofta. I vår testgrupp var dessutom individer i gruppen ”I riskzonen” inblandade i nästan hälften (43 %) av de skador som var rapporterbara till OSHA .

Eftersom säkerhetsincidenter inte alltid leder till att någon skadas (det vill säga, ”det var nära ögat”) eller skadas tillräckligt allvarligt för att behöva rapporteras in till OSHA tittade vi närmare på allvarliga skador och incidenter inom varje kategori för SafetyDNA. När någon i kategorin ”I riskzonen” var inblandad i en säkerhetsincident ledde det till en allvarlig skada 46 % av gångerna. Detta är att jämföra med 28 % för gruppen ”Övervaka för efterlevnad” och 4 % för kategorin ”Säker”.

Sammanfattning

Dessa är kraftfulla och statistiskt signifikanta fynd. Individer i studien arbetade bredvid varandra i ett brett spektrum av befattningar, utförde ett liknande arbete, med samma handledare. Ändå löpte de som identifierats i kategorin ”I riskzonen” via bedömningen SafetyDNA 11 gånger större risk att vara inblandade i incidenter som ledde till så svåra skador att de behövde rapporteras in till OSHA. Att identifiera individer i riskzonen tidigt i urvalsprocessen kunde ha eliminerat nästan hälften av alla arbetsrelaterade skador i dessa organisationer.

^{i USDL-11-1502, October 20, 2011}
^{ii Knipling, R.R., Boyle, L.N., Hickman, J.S., York, J.S., Daecher, C. Olsen, E.C.B., Prailey, T.D. (2004). CTBSSP Synthesis Report 4: Individual Differences and the “High-Risk” Commercial Driver, Commercial Truck and Bus Synthesis Program (Individuella skillnader och kommersiella förare med ”hög risk”, Synthesis-programmet för kommersiella lastbilar och bussar). Transportation Research Board, National Research Council, Washington, D.C.}