{"id":23727,"date":"2022-03-04T15:56:09","date_gmt":"2022-03-04T15:56:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.talogy.com\/case-study\/forutsaga-registrerbara-skador-med-safetydna\/"},"modified":"2026-07-14T16:05:37","modified_gmt":"2026-07-14T16:05:37","slug":"forutsaga-registrerbara-skador-med-safetydna","status":"publish","type":"case_study","link":"https:\/\/talogy.com\/sv\/fallstudier\/forutsaga-registrerbara-skador-med-safetydna\/","title":{"rendered":"F\u00f6ruts\u00e4ga registrerbara skador med SafetyDNA<\/em>\u00ae<\/sup>"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n
\n
Home<\/a><\/span> \/ Fallstudier<\/a><\/span> \/ F\u00f6ruts\u00e4ga registrerbara skador med SafetyDNA\u00ae<\/strong><\/span><\/span><\/div>\n\n\n

Bed\u00f6ma individers sannolikhet f\u00f6r os\u00e4kert beteende och risker f\u00f6r incidenter<\/h1>\n\n\n\n

F\u00f6ruts\u00e4ga registrerbara skador med SafetyDNA<\/em>\u00ae<\/sup><\/p>\n\n\n\n

\n
F\u00e5 r\u00e5dgivning av v\u00e5ra specialistkonsulter<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

Utmaning<\/h2>\n\n\n\n

Alla arbetsrelaterade skador \u00e4r inte desamma. Ett litet s\u00e5r som inte kr\u00e4ver mer \u00e4n desinfektionsmedel och ett bandage och ett stort s\u00e5r som kr\u00e4ver 50 stygn, senskador och fem dagars vila plus ytterligare en m\u00e5nads begr\u00e4nsat arbete \u00e4r b\u00e5da skador. Den f\u00f6rstn\u00e4mnda klassas dock inte som en arbetsolycka (incident som ska rapporteras in till OSHA, det amerikanska Arbetsmilj\u00f6verket) medan den andra skulle g\u00f6ra det.<\/p>\n\n\n\n

Enligt uppgifter fr\u00e5n USA:s byr\u00e5 f\u00f6r arbetsstatistik (Bureau of Labor Statistics) var n\u00e5got mer \u00e4n h\u00e4lften av de 3,7 miljoner skador och sjukdomsfall som rapporterades in p\u00e5 nationell niv\u00e5 under 2010 av mer allvarlig karakt\u00e4r. Med det menas skador eller sjukdomar som innebar en eller flera dagars fr\u00e5nvaro fr\u00e5n jobbet, byte av arbetsuppgifter inom f\u00f6retaget eller restriktioner \u2013 vanligtvis kallade DART-falli<\/sup>. Med andra ord, \u00f6ver 50 % av alla skador var tillr\u00e4ckligt allvarliga f\u00f6r att leda till f\u00f6rlorad arbetstid, begr\u00e4nsad f\u00f6rm\u00e5ga att utf\u00f6ra arbetsuppgifter vid \u00e5terkomsten och\/eller flytt fr\u00e5n den ursprungliga befattningen.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om det finns m\u00e5nga faktorer som bidrar till s\u00e4kerhetsincidenter \u00e4r det tydligt att vissa individer \u00e4r mer ben\u00e4gna att engagera sig i os\u00e4kra beteenden med h\u00f6g risk \u00e4n andra. Till exempel st\u00e5r 20 % av f\u00f6rarna f\u00f6r n\u00e4stan 80 % av alla k\u00f6rolyckorii<\/sup>. Detta 80\/20-m\u00f6nster liknar det som finns i andra branscher f\u00f6r negativa beteenden, inklusive s\u00e4kerhet. Som arbetsgivare \u00e4r nyckeln att ha ett korrekt s\u00e4tt att identifiera dessa h\u00f6griskpersoner tidigt i rekryteringsprocessen, innan de anst\u00e4lls.<\/p>\n\n\n\n

L\u00f6sning<\/h2>\n\n\n\n

Bed\u00f6mningen SafetyDNA<\/em>\u00ae<\/sup> utvecklades specifikt f\u00f6r att bed\u00f6ma en individs sannolikhet f\u00f6r os\u00e4kert beteende och f\u00f6rh\u00f6jda risker f\u00f6r s\u00e4kerhetsincidenter. Bed\u00f6mningen baseras p\u00e5 fyrfaktormodellen SafetyDNA<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Bed\u00f6mningen, tillsammans med tillh\u00f6rande Insight Workshop, anv\u00e4nds fr\u00e4mst som ett utvecklingsverktyg f\u00f6r att hj\u00e4lpa nuvarande medarbetare att f\u00e5 insikt i sina s\u00e4kerhetsriskfaktorer och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00f6ka medvetenheten och f\u00f6r\u00e4ndra beteendet. Det kan dock ocks\u00e5 anv\u00e4ndas som ett effektivt filter i rekryteringsprocessen f\u00f6r att s\u00e5lla bort h\u00f6griskkandidater innan de kommer in i organisationen. Det h\u00e4r dokumentet fokuserar p\u00e5 noggrannheten i bed\u00f6mningen SafetyDNA<\/em> f\u00f6r att identifiera individer i denna h\u00f6griskkategori och inverkan p\u00e5 faktiska s\u00e4kerhetsresultat.<\/p>\n\n\n\n

Som en del av en st\u00f6rre studie administrerade vi bed\u00f6mningen SafetyDNA<\/em> till en grupp p\u00e5 796 timanst\u00e4llda fr\u00e5n tre olika organisationer. De arbetade med verksamheter som olja och gas, tillverkning av pappersprodukter och tillverkning av byggmaterial. Information inh\u00e4mtades om antalet s\u00e4kerhetsincidenter samt allvaret av dessa incidenter under en 36-m\u00e5nadsperiod.<\/p>\n\n\n\n

Resultat<\/h2>\n\n\n\n

Som ett screeningverktyg f\u00f6re anst\u00e4llning ger bed\u00f6mningen ett slutligt kategoribetyg baserat p\u00e5 en kombination av de tre s\u00e4kerhetsfaktorerna: i riskzonen, \u00f6vervaka f\u00f6r efterlevnad och s\u00e4ker.<\/p>\n\n\n\n

Av de 796 testade individerna fanns det 179 s\u00e4kerhetsincidenter. 60 av dessa resulterade i skada och 37 av dessa skador var tillr\u00e4ckligt allvarliga f\u00f6r att betraktas som rapporterbara till Arbetsmilj\u00f6verket (OSHA). Figur 1 visar procentandelen av individer i varje riskkategori inom ramen f\u00f6r SafetyDNA<\/em> som var inblandade i en incident som ledde till en skada. Guldstapeln i figur 1 visar procentandelen f\u00f6r alla skador (b\u00e5de mindre och allvarliga) och den bl\u00e5 stapeln representerar procentandelen inblandade i (allvarliga) skador som \u00e4r rapporterbara till OSHA. J\u00e4mf\u00f6rt med de personer som kategoriseras som s\u00e4kra skadades individer i gruppen \u201dI riskzonen\u201d 4 g\u00e5nger s\u00e5 ofta (4 % j\u00e4mf\u00f6rt med 16 %) och skadades allvarligt (inrapportering till OSHA) 11 g\u00e5nger s\u00e5 ofta<\/strong>. I v\u00e5r testgrupp var dessutom individer i gruppen \u201dI riskzonen\u201d inblandade i n\u00e4stan h\u00e4lften (43 %) av de skador som var rapporterbara till OSHA .<\/p>\n\n\n\n

Eftersom s\u00e4kerhetsincidenter inte alltid leder till att n\u00e5gon skadas (det vill s\u00e4ga, \u201ddet var n\u00e4ra \u00f6gat\u201d) eller skadas tillr\u00e4ckligt allvarligt f\u00f6r att beh\u00f6va rapporteras in till OSHA tittade vi n\u00e4rmare p\u00e5 allvarliga skador och incidenter inom varje kategori f\u00f6r SafetyDNA<\/em>. N\u00e4r n\u00e5gon i kategorin \u201dI riskzonen\u201d var inblandad i en s\u00e4kerhetsincident ledde det till en allvarlig skada 46 % av g\u00e5ngerna. Detta \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra med 28 % f\u00f6r gruppen \u201d\u00d6vervaka f\u00f6r efterlevnad\u201d och 4 % f\u00f6r kategorin \u201dS\u00e4ker\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n

Dessa \u00e4r kraftfulla och statistiskt signifikanta fynd. Individer i studien arbetade bredvid varandra i ett brett spektrum av befattningar, utf\u00f6rde ett liknande arbete, med samma handledare. \u00c4nd\u00e5 l\u00f6pte de som identifierats i kategorin \u201dI riskzonen\u201d via bed\u00f6mningen SafetyDNA<\/em> 11 g\u00e5nger st\u00f6rre risk att vara inblandade i incidenter som ledde till s\u00e5 sv\u00e5ra skador att de beh\u00f6vde rapporteras in till OSHA. Att identifiera individer i riskzonen tidigt i urvalsprocessen kunde ha eliminerat n\u00e4stan h\u00e4lften av alla arbetsrelaterade skador i dessa organisationer.<\/p>\n\n\n\n

i USDL-11-1502, October 20, 2011<\/sup>
ii Knipling, R.R., Boyle, L.N., Hickman, J.S., York, J.S., Daecher, C. Olsen, E.C.B., Prailey, T.D. (2004). CTBSSP Synthesis Report 4: Individual Differences and the \u201cHigh-Risk\u201d Commercial Driver, Commercial Truck and Bus Synthesis Program (Individuella skillnader och kommersiella f\u00f6rare med \u201dh\u00f6g risk\u201d, Synthesis-programmet f\u00f6r kommersiella lastbilar och bussar). Transportation Research Board, National Research Council, Washington, D.C.<\/sup><\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\n

St\u00e5r ni inf\u00f6r en liknande utmaning? Prata med v\u00e5ra experter.<\/h2>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n